Nachonaldag
Sverige. Landet där man alltid hatar vädret lite grand och där man firar sommarens ankomst när det för en gångs skull är över femton grader varmt och regnet inte är sådär isande längre, utan nästan skulle kunna kallas sommarregn. Där lukten av ett sommarregn som för första gången smyger sig in i medvetandet på människor får dem att gå runt, genomblöta, med ett leende på läpparna. Där de första riktigt varma vårdagarna alltid resulterar i en förkylning för mycket eller en solbränna som får armarna att bli sådär kräftröda som man inte trodde de kunde bli. När det känns som man inte sett solen på år.
Sverige. Landet där man älskar att hata att älska lagom. Där falsksång tillsammans med snusktexter varit sommarplåga sen mitten på åttiotalet och numera är så djupt inrotade i folksjälen att de närmast kan anses vara rättmätiga nationalsånger, mer än någonting annat. Där musik är så viktigt att även en tävling som majoriteten av den europeiska befolkningen inte kunde bry sig mindre om plötsligt på tävlingskvällen är livsviktig. Där man alltid är rättmätiga vinnare av Eurovision Song Contest, fast egentligen nästan inte vinner.
Sverige. Landet där den inhemskaste av maten är så mångkulturell att hälften vore en fjärdedel. Makaroner och Köttbullar eller Pizza? Italians did that. Tacos? Hola! Kebab? Nä, jag tänker inte ens försöka. Vi har i alla fall vårt rotmos med fläsklägg. Vår lutfisk, surströmming och inlagda sill. Den som vi är så stolta över. Och samma mat till varenda högtid. Ja, tillochmed den svenskaste av drycker finns i flera olika högtidsvarianter. Bara i det här landet såg Coca-Cola en märklig nedgång i försäljning till förmån för en annan dryck under december månad. Det gick så långt att de ansåg sig vara tvungna att själva börja tillverka denna dryck för att kunna hålla försäljningen uppe inom det egna företaget. Inget kunde tävla med julmust.
Sverige. Landet där man inte har någon tradition men älskar den man har och vet att fira sommaren. Eller vintern. Eller hösten. Eller våren. Där det alltid firas för något och när det inte finns något att fira för firas ändå, bara för att. Landet där man kort sagt inte är den som är den. Speciellt inte i kombination med alkohol. Där alkoholen behövs för att man ska få något sagt, men man med alkohol antagligen bara får strunt sagt ändå. Där folk är vänliga men svåra att komma nära inpå, men där de, när man väl kommit nära dem ger en hela sitt förtroende. Speciellt i kombination med alkohol. Och där nykterhetsrörelsen är starkare än någon annan stans.
Sverige. Landet där man inte kan leva, men ändå gör det. Och gör det i ett nästan-paradis.
