Fischer

Innan jag försätter mig själv i poesimode och fullkomligt låter mig överösas av franskt smör i lyrikform tänkte jag förunna bloggen ett par ord. Jag gillar Supertramp för tillfället, mer än jag gillar vädret utanför fönstret. Regnet smattrar mot rutan och är rätt lugnande, men samma reaktion lär inte uppstå när jag måste ta mig ut på andra sidan fönsterrutan. Har, ärligt talat, väldigt lite lust för en sån där långpromenad genom regn idag.

Hade tänkt tvätta också. Men eftersom man måste gå en bit ute för att ta sig till tvättstugan så sköt jag upp det på obestämd framtid. Eller till imorgon. Prokrastinering var det ja. Kanske det jag är bäst på av allt, alla kategorier. Jag älskar verkligen att skjuta upp saker på framtiden. För i framtiden finns det ju så mycket tid. Tänkte förresten återkomma med ett lite mer genomtänkt inlägg senare idag. Det blir en smula musik, en himla massa fördomar och ett par ord om den där viljan att bli bekräftad. Resultatet har jag ingen aning om vad det kommer bli men vi lär väl se vart mina ord tar mig den här gången.

Fram tills dess är Supertramp skiten. På riktigt. Ta er en lyssning vetja. Helst albumet 'Breakfast in America'. Underbart är bara förnamnet, och efternamnet har jag inte ens formulerat än.