My hands
Att leka med någon annans händer. Sakta stryka fingrarna längs handryggen, tittandes på handen. Sakta utforska varje finger för sig självt, se små egenheter eller helt underbara speciella drag. Naglarna, lederna och de små ljusa hårstråna som växer ute på fingrarna utan att egentligen någonsin synas. Tummen med sin speciella utformning, lite annorlunda utseende och styrka.
Insidan av handleden. Handflatan med alla spår och veck och små fåror. Ett av de enda ställena på hela människokroppen där det inte växer hår. Handleden, det oerhört ömtåliga, sköra stället där handen börjar och armen tar slut. Alla blodådror och nerver som gör handen till det underbara sätt att skapa som det faktiskt är. En lätt strykning där, med kanske en lätt motreaktion som svar. Ett spännande av leder, en lätt knytning av handen. En försvarsmekanism som är igång hur avslappnade vi än är.
Och sen en försiktig kyss på fingertoppen. Vår känsels viktigaste punkt. Där nerverna känner skillnad på substans, värme, form, yta. En kyss ute på fingertoppens spets. En explosion av känslor. Visar hon några tecken?
Hm... Tror jag skulle behöva lite närhet. Nån som har lite över till mig?
Händer är nog något av det vackraste vi människor har.(men även det fulaste iofs.beroende på personen..) kan dock bli lite mkt om man bara kollar på händer. jag utbrast till en vän: gosh grymt fina händer den där karln hade. och hon svarade: hur såg han ut då? annars?. och det kunde jag inte svara på. mindre bra. hmm. men men. Lets Go Händer! ;)
Haha, ja man får väl välja vad man stirrar på. Händer kan ju vara ett bra sätt att snabbt få en bra koll på personen.
Men ansiktet kan ju vara en fördel att känna igen! :)
true true, men nu är jag kanske inte så extrem i alla fall, men ja. ibland så
och även du, som många andra, har gåvan att leka med orden. så närhet kan du nog leka dig till lätt. Om det är den lätta närheten du vill ha.. annars kan du nog garanterat charma dig till en seriös närhet med ska du se om du sätter den sidan till. men du kanske fortfarande har feberyra? ;P
Feberyran är över nu, men jag ska nog, för dennes eget bästas skull, inte vistas alltförnära någon på ett tag ändå. Att medvetet smitta någon med nåt man precis själv genomlidit är inte okej! :)
Och nja, jag vet inte. Har en förmåga att gå miste om den där närheten, oavsett hur len jag än är i truten. Speciellt när det kommer till den seriösa sortens närhet. Lite "lätt närhet" som du kallar den skulle dock för tillfället inte alls vara fel, det ska medges.
haha söt! det handlar inte om att vara len i truten :P (fast jag vet heller inte vad det handlar om att vara iofs.. sig själv kanske?)
och nej lätt närhet är nog aldrig fel, men inte den seriösare typen heller..
men om du skaffar dig en lätt oseriös närhet så gör det inget om man är sjuk, det är lixom smällar man får ta om man enbart leker lite ;)
Nä, det är just det. Vad som verkligen funkar egentligen verkar det aldrig vara någon som vet. Vara sig själv går nog hem ibland. Förutsatt att man är rätt "sig själv" för den personen. :)
Haha, är nog alldeles för omtänksam för att ens smitta ner även om det bara är lek. Sånt är ju elakt! ;)
Då vet vi vad ditt problem är nu då. Du är för nedrans snäll alltså. ;P
och vad som går hem eller inte.. Den dagen som det är meningen att det ska gå hem, så kommer det med bravur. Ibland kan det dock kännas lite ensamt på vägen dit. Men sluta söka och det finner en. Sägs det åtminstone. Så yes yes.
Fight!
För snäll alltså. I'm doomed forever! ;)
