Fischer

Ibland önskar jag att jag kunde sträcka ut min arm och nå ut på riktigt. Inte bara skrapa lite på ytan eller låtsas nå ända fram utan verkligen nå ut. Känna hur handen verkligen vidrör något där på andra sidan. Få ett svar på så många frågor som ställts tusen gånger. Det handlar inte om brist på tillit; jag har aldrig i mitt liv haft svårt att lita på folk. När det dessutom är makalöst förtrollande människor så är det ännu mindre problemet. Jag litar. Antagligen mer och oftare än jag borde, det erkänner jag. Men jag gör det ändå. Ser ingen anledning att inte göra det.

John Mayer spelar de sista tonerna på sin livekonsert från Los Angeles. Fylld av magi. Fylld av känsla och vemod. Osäkerhet och klarsynthet på samma gång. "We're never gonna win this war, if belief is what we're fighting for." Världens bästa John Mayer; världens bästa livekonsert. Värmeljusen har snart brunnit klart, och det är alldeles på tok för sent än en gång. Ljusen har gett ifrån sig den värmen de ska, men det är ändå inte värme jag känner inombords. Snön utanför kyler nog ner mitt sinne mer än jag egentligen vill erkänna. Även om alternativet att lägga sig i en snöhög och töa ikapp med snön ibland låter lockande så är våren för tillfället mer än välkommen.

Tror jag behöver lite värme just nu. Eller nej, jag vet att jag behöver det. En sol som inte bara finns där utan verkligen värmer. Och lite färger utomhus. Inte bara vitt eller grått. Och trots att jag verkligen tycker att svartvita foton har sin charm så har jag nog aldrig längtat så mycket till lite grönska. Tänk vad ett par färger kan göra.