Zuhause

Det regnar ute. Men jag är glad ändå. Bitar har fallit på plats hela dagen. Sådär en efter en. Har funnit mig själv med att hitta lite ork. Gjort det som behövt göras flera veckor. Haft en ruskigt underhållande dag. Blivit jämförd med Jason Mraz. Okej, tro inget, det var på grund av den alldeles för lilla stråhatten, inte mina sångkunskaper. Jag log hela vägen hem från centrum. De som såg mig måste ha undrat. Och nej, hatten är inte min. Den är bara tillfälligt konfiskerad.



Vidare fick jag besök av inte mindre än fyra människor. En av dem var väntad. De andra liksom bara dök upp i farten. Plötsligt satt vi där allihopa. Och någon började äta Cheez Ballz i ett nydammsuget rum. Dödsstraff på den. Egentligen, ifall jag inte hade varit på så bra humör alltså. Fast en del arga blickar kanske utbyttes ändå. Fast de var liksom kärleksfulla samtidigt tror jag. Eller hoppas jag i alla fall.

Kvällen kom och jag sänkte min hurmångte kopp kaffe för dagen och kände att ja, den har dagen har varit bra. Sen kom några väl valda ord från en ännu mer väl vald person. Och jag kände mig liksom hemma igen. Som om jag hittat hem. Bli inte förvånade om jag somnar med ett leende på läpparna inatt också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0