Fischer

Fishär lyssnar på kent. Något måste vara fel. Är jag sjuk? Jag vet inte. Efter spelningen på Peace&Love så känns de liksom för bra för att inte lyssnas på. Efter den överväldigande spelningen så blev jag övertygad på något sätt. Och färglös som en tår blir jag - utan dina andetag. Just nu kunde jag inte bry mig mindre om att den är skriven om cigaretter.

Dagens iakttagelse: Vuxenliv

Det tar nog emot en hel del att erkänna, men jag börjar närma mig den åldern när jag utan tvekan är vuxen, inte bara ur mitt eget perspektiv, utan även ur andras. Egentligen lite lustigt hur det går i faser. Först är man ett barn, det tycker man visserligen inte själv, men i den fasen så spelar det mindre roll. Sedan kommer tonåren, och plötsligt är man vuxnast i världen. Ju längre tonåren går inser man att det där vuxenlivet som kändes så spännande för några år sedan verkar, med alla måsten och allt ansvar inte alls lika spännande. Plötsligt så vill man vara ett barn igen. I alla fall ibland.

Jag drar i alla fall slutsatsen att detta blir den sista frivilligt helt lediga sommaren jag tänker genomlida. För hur roligt är det med sommarlov när alla andra jobbar? Nej, just det. Inte sådär fruktansvärt. All den där tiden jag har över för att göra meningsfulla saker används inte heller. Jag skulle ju skriva musik. En hel platta tillochmed. Det var planen. Än så länge har jag inte ens producerat vare sig en vers eller en textrad. Det blir nog inget med det där musikskapandet nu heller.

Och plugga borde jag också. Men den där orken jag måste ha finns inte där. Inte alls. Nåja, lagom till tentan om en månad så kanske jag har skärpt till mig, men just nu är jag bara mest slö. Väldigt slö. Usch.

"Vi ska alla en gång dö, men du och jag ska aldrig dö. Nej, du och jag ska aldrig dö."