Fischer

Huvudet snurrar fortfarande av franskalektionen jag nyss överlevde med nöd och näppe. On discutait le livre Maigret et l'indicateur, et j'ai essayé de parler français. Det var en intressant upplevelse för mig som nästan aldrig använt franska språket aktivt. Att dessutom sitta och diskutera så pass avancerade ämnen som underbyggande meningar i böcker. Här sätter vi standarden på en gång, och det är väl bra så. Till nästa fredag ska halva L'étranger läsas. Märklig bok tydligen.

Gårdagkvällen tillbringades i, vad som med största sannolikhet är, världens bästa sällskap. Såg en bra film för fjärde gången. Slängde, vidare, iväg min manlighet ännu ett par kilometer. A walk to remember. Och Mandy Moore är i vanlig ordning sådär sockersöt som hon bara lyckas vara i just den filmen. Och jag rycks med som jag gjort de tre första gångerna också. Och ja... jag tycker om filmen. Den ger mig hopp på något finurligt sätt. Människor kan förändras, bara de vill det själva. Bara de inser att de kan bli bättre. Insikt - ett regelbundet använt ord som är ganska få förunnat tror jag.

Nu ska jag döda någon timme med att göra ingenting, sen laga mat eller snarare koka upp lite ris till gulaschen jag hittade i frysen, och sen börja på att städa rummet lite innan det bär iväg på filmkväll hos Jacob. Trevligt värre!

Men först lite Amos Lee - det var ett tag sen!