Selänntligen

Finskt powerplay: Fyra mål och ett ribbskott på sex försök. Klart godkänt.

Idag går i viskandets tecken. Ni kan nog gissa varför. Ptja, hade jag nöjt mig med att spela gitarr och sjunga hade det säkert inte varit så farligt. Men, Guitar Hero efteråt som liksom dödade min röst helt och hållet. Sjung inte Bruce Springsteen när du redan låter som om någon har tagit en cirkelsåg och möblerat om lite i din hals ifall du vill ha en röst dagen efter. Sen lät det säkert inte bra heller, men det bjuder jag på. Ifall jag påstår att jag vanligtvis är bättre på att sjunga, tror ni mig då? Antagligen inte, men jag vet det innerst inne.

Festen blev lyckad. Vi fick plats med alla människor här, vilket kändes som en bedrift av stora mått. Vi hittade sittplats till en majoritet av gästerna också, på något finurligt sätt. De flesta verkade ha ganska trevligt också, hoppas jag verkligen. För idag ser det ut här som att vi hade trevligt igår. Eller ja, jag hade ju trevligt, det vet jag säkert.

Ikväll är det egentligen Hästpojken på V-Dala, och jag är jättesugen på att se honom spela, då jag fullkomligt älskar hans nya album. MEN... jag har inte orken. Känns som ett stort misslyckande från min sida faktiskt. Usch på mig. Sånt skulle jag ju helt undvika. Men det kommer säkert fler chanser. Kanske. Eller inte.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0