Fischer

Igår, passande nog, återväckte jag spelnörden inom mig och satt bänkad framför ett Playstation 3 en hel dag. Spelade mig igenom en miniserie, med många tvistar, oväntade händelser och framförallt en riktigt dyster stämning. Spelet tog mig nog närmare nio timmar att spela igenom vilket gjorde mig ganska omöjlig att nå hela dagen. Något som kändes ganska bra i efterhand, då jag inte riktigt blev mottaglig för de där första aprilskämten som jag känner på mig hade haglat annars. Och denna isolering från omvärlden gjorde jag inte ens med flit. Ibland är jag nog smartare än jag vill erkänna.

Idag är en Mark Erelli-långfredag där det ska läsas Bonjour Tristesse tills jag bokstavligt talat spyr på boken. Måste bli klar med den! Klockan fyra är det hockey igen också. Usch. Ingen bra känsla inför det här. Det kanske är som de säger. Att Leksand misslyckas ta sig till elitserien är det säkraste vårtecknet av alla.