Fischer

När jag för tredje gången på en vecka är alldeles för trött för att ta mig till skolan börjar jag känna en känsla av dåligt samvete där någonstans långt bak i huvudet. Detta är ju inte jag. Jag ska ju vara den som med glädje hoppar upp och välkomnar dagen och bara slänger mig på cykeln ner till skolan efter en kanonfrukost. Nej, nu överdrev jag, sån har jag aldrig varit. Men kanske är det tentaångesten som förlamar mig lite. Första tentan är nästa tisdag, och trots att den känns så oerhört långt borta så vet jag att den inte är det och att den nog är det viktigaste jag har gjort i år hittills. Men om det inte vore för alla dessa andra saker som också ska göras. Fan för att man alltid ska skjuta upp saker tills man egentligen inte längre har tid för att göra dem. Bristande självdisciplin. Usch.

Nej, nu har jag bestämt mig. Nu är det dags att ta tag i det här pluggandet på riktigt. Och då menar jag det. Punkt.