I Gave You All

Att vandra genom ett solnedgångsstockholm med Mumford and Sons i hörlurarna på max och känna hur våren riktigt börjar närma sig är mäktigt. Än mäktigare var Marcus röst och restens stämsång. När jag vinglade i riktningen pendeltåg så gick jag med ett stort leende på läpparna. Det ville liksom inte riktigt försvinna. Och visst kan det ha varit ölen som dracks där på Debaser, eller kanske solen som jag såg vandra ner över horisonten innan konserten började. Eller så var det faktumet att jag fick springa på Thom ännu en gång. Vi ses skrämmande ofta med tanke på var han bor. Men jag gnäller inte, även om mina ordvitsar verkar döda lite av hans själ.

Jag är emellertid (jag tar varje chans jag får för att slänga in det ordet) ganska säker på att det var musiken som gav mig det leendet. Vilken kanonshow, vilket oerhört ös. Och vilken intim stämning det ändå blev där på Debaser. Synd bara att det tog slut så fort, och att verkligheten liksom hann ikapp igen. För just där och då, när de spelade, hade inte verkligheten någon chans. Den kändes så långt borta att den liksom var oviktig. Irrelevant. Att de inte drar storpublik är egentligen katastrof. Men nästa gång de kommer, och det lovade de att de skulle göra, så kommer det väl åtminstone vara på Medis. Eller Arenan, eller Globen. Större blir det i alla fall! Och jag längtar redan.

På vägen hem sprang jag på en skåning också. En trevlig sådan. Han skulle med samma pendeltåg som jag, och också till Uppsala. Och då han inte hittade där alls fick jag agera lite guide. Undra om han märkte att jag inte alls var så nykter som jag borde varit, en måndagkväll och allt. Han var från Helsingborg, men sa inte byss. Konstigt det där. Det blev en hel massa skitsnackande med honom om allt från teologi till dansk öl. Trevligt med lite sällskap på vägen hem, sent en måndagkväll.

Och imorse när jag vaknade så kände jag verkligen att skolan inte var att tänka på, så jag somnade om ett par timmar och tog mig till den andra föreläsningen istället. Idag hanns grillpremiären med också. Jag var lite grillmeister. Nästa inköp kanske blir en riktig grill. Jag känner att jag blir mer och mer vuxen för varje dag som går. Läskigt det där.

Kommentarer
Postat av: NuYu

Shit, hade varit helt grymt att vara där.



Ja, känns som det är dags för grillning snart, och med en stor stark till det. Det är fan livet, fan liiivet.

2010-04-15 @ 12:43:39
URL: http://skymningsbloggen.wordpress.com/
Postat av: fariahn

låter som en helgrym kväll det där :) vill oxå gå på mumford & sons!

och grilla!!!

2010-04-21 @ 09:44:12
URL: http://fariahn.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0