Bort-Hemma igen.

Länge sedan jag skrev något här, något som dock inte alls beror på händelsefattighet i livet, utan snarare tvärtom. Jag har haft lite för mycket att göra och därför har det inte riktigt blivit någonting nedskrivet. Ifall man bortser ifrån ett par tafatta försök att skriva något vettigt, som slutade med ett skrivet stycke och en total brist på inspiration. Det är underligt hur ens förmåga att skriva kan skifta så snabbt och på grund av så små saker. Eller ja, det är så det är för mig i alla fall. Ena stunden kan jag vräka ur mig textstycken på löpande band, som i alla fall enligt mig håller en helt okej standard. Och andra stunden så kan jag inte få ur mig ett enda vettigt ord. Skrivkramp - å det grövsta.

Skolan här i Uppsala har börjat och det känns en aning absurt att jag faktiskt studerar på universitet nu. Nu är det bara tre år kvar tills jag har uppnått den ädla titeln av.. absolut ingenting! Jag blir utbildad språkvetare, men vad det ger mig för fördelar i livet konkret har jag ingen aning om. Visst kanske det ser bra ut på pappret och jag kommer antagligen att lära mig en oändlig massa om språk. Men rent konkret? Nåja, utbildningar som faktiskt ger en jobb har hur som helst aldrig riktigt varit min grej, så det vore väl bra konstigt ifall jag skulle välja något sånt just nu.

Dessutom har jag redan hunnit med att dricka en otroligt stor mängd alkohol, vilket inte nödvändigtvis är något positivt. Särskilt inte när plånboken egentligen inte riktigt är rustad för någon sånt. Men man lever bara en gång, och de första veckorna på en tre år lång studieperiod ska väl vara lagom vilda, eller vad säger ni? Nu ska jag dock försöka hålla mig ganska så nykter fram tills recentiorsgasquen som är nästnästa helg. Det kommer antagligen gå helt åt skogen, men ni kan inte klandra mig för att försöka i alla fall!

Helgen har tillbringats i Köping. Med alkohol inblandat, men också en hel del mysiga stunder med vänner från hela staden. Skönt att de vill umgås med en när man kommer tillbaka. En mysig filmkväll med kebabpizza, och en söndag som de alltid borde vara. Chips, dip, cola och en halvknasig film i bra sällskap. Precis som det ska vara när man inte orkar göra något annat. Men smalare av den här helgen, det blev man nog knappast, trots den sent påkomna "enochenhalvtimmes"-promenaden som man gick igår kväll/natt.

Nu står lite pluggande på schemat. Känns läskigt. Har nog nästan glömt hur man gör det. Det var länge sedan. Det känns.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0