Puh!

Apropå mamma och åka till akuten som nämndes tidigare, så var det inte så illa. Tror vi i alla fall. Nog kan det antagligen av någon ses som plågeri att bli skickad att köpa sura karameller för att skynda på salivproduktionen, men jämför med Tuberkulos, HIV, eller staffylokocker (med oerhört stark reservation för stavningen) så låter detta ju väldigt lindrigt. Stenar i salivkanalerna mellan själva  körtlarna och munnen gjorde tydligen så att det svullnade upp när saliv skulle skickas ut i munnen.

Läkemedel? Jo, att skynda på den produktionen och se till att det banne mig kommer stenar ut ur de där små hålen. Käka grus? Jo, jag tackar.

För övrigt så sitter jag här och gör ungefär precis samma sak som jag gjort i några dagar nu. Med andra ord, ger fan i att plugga. Väldigt mycket ger fan i det tillochmed. Så mycket att man nästan kan börja fundera på om jag skiter i det med avsikt. Officiella uttalanden av mig finns inga, så vi får lita på löst gående rykten än så länge. De säger dock inget positivt, så lyssna helst inte på dem heller.

En våg av galenskap närmar sig med stormsteg också. Tror nog att jag ska ta och dyka, eller åtminstone försöka dyka (i något som förmodligen kommer bli ett magplask avdelning mysigare) in i den lite diskret. Vill ju inte bli galen på kuppen. Det är garanterat sådant som skulle kunna rubriceras som bland de onödigare sakerna att göra. Bli galen alltså, inte magplask. De har i alla fall sin charm för omgivningen, för oavsett vad de andra påstår så är skadeglädje någonstans ändå den enda sanna sådana.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0