Helg hemma
Lördag kväll. Idag har varit en tjock dag. Är rädd att jag förstört den hyn jag precis hade fått under kontroll igen. Människor är idioter ibland, även jag inräknad. Varför moffa i sig så mycket av det goda på en och samma dag när man vet hur det blir efteråt? Nåja, får väl se hur illa det blir så småningom.
I vanlig ordning när man befinner sig i hemtrakterna så blir man utskickad på allehanda äventyr. Idag bar det till exempel av till Hällarna vid Hjälmaren där en båt skulle plockas upp ur sjön på grund av den annalkande vintern. Ett jävla skitgöra, men när någon frågar ifall man kan hjälpa till, inte tusan säger man väl nej? Annars har väl dagen handlat om godispåsar, chipspåsar och stora flaskor cola. Och så fotboll och hockey förstås, men det kan ju lätt glömmas bort när man sitter där och snackar skit med tv'n på. Och justja Johan, ifall du läser detta. Jag misshandlade din gitarr lite idag, spelade sånt där gammalt skit på den. Lite Gudfadern och sånt där tjafs.
Idag lyssnar jag på lite Bruce Springsteen för omväxlings skull. Är ni chockade nu? Borde väl inte vara det. Jag verkligen älskar hela liveskivan från '75-'85. The River är så fruktansvärt mäktig, och Bruce, han känns så mänsklig när han står där på scenen och berättar om sina upplevelser. And we go down to the river, down to the river we drive. Önskar att jag någonstans också hade de berättelserna att dela med mig av. Att jag kunde berätta något med min musik, att jag kunde förmedla något annat än den där gamla skiten som alla andra också har sagt tusen gånger om. Men det kommer väl antar jag. Man måste börja någonstans.
Imorgon bär det av.. hem (!?) igen. Ska bli skönt, samtidigt som jag ändå vill vara kvar här. Önskar att man kunde kombinera båda städerna på något sätt. Allt från Uppsala, med allt från Köping. Det vore snudd på underbart. Men nog ska det i alla fall bli skönt att komma hem igen. Ja hem. Nu är nog Uppsala mitt hem ändå. Känns fortfarande lite skumt att säga det så.
You've seen me, I come and stand in every door.
You've seen me, I always leave with less than I had before.
You've seen me, but I can make you smile when the blood it hits the floor.
Tell me friend, can you ask for anything more?
Och vart fan är mitt capo?
I vanlig ordning när man befinner sig i hemtrakterna så blir man utskickad på allehanda äventyr. Idag bar det till exempel av till Hällarna vid Hjälmaren där en båt skulle plockas upp ur sjön på grund av den annalkande vintern. Ett jävla skitgöra, men när någon frågar ifall man kan hjälpa till, inte tusan säger man väl nej? Annars har väl dagen handlat om godispåsar, chipspåsar och stora flaskor cola. Och så fotboll och hockey förstås, men det kan ju lätt glömmas bort när man sitter där och snackar skit med tv'n på. Och justja Johan, ifall du läser detta. Jag misshandlade din gitarr lite idag, spelade sånt där gammalt skit på den. Lite Gudfadern och sånt där tjafs.
Idag lyssnar jag på lite Bruce Springsteen för omväxlings skull. Är ni chockade nu? Borde väl inte vara det. Jag verkligen älskar hela liveskivan från '75-'85. The River är så fruktansvärt mäktig, och Bruce, han känns så mänsklig när han står där på scenen och berättar om sina upplevelser. And we go down to the river, down to the river we drive. Önskar att jag någonstans också hade de berättelserna att dela med mig av. Att jag kunde berätta något med min musik, att jag kunde förmedla något annat än den där gamla skiten som alla andra också har sagt tusen gånger om. Men det kommer väl antar jag. Man måste börja någonstans.
Imorgon bär det av.. hem (!?) igen. Ska bli skönt, samtidigt som jag ändå vill vara kvar här. Önskar att man kunde kombinera båda städerna på något sätt. Allt från Uppsala, med allt från Köping. Det vore snudd på underbart. Men nog ska det i alla fall bli skönt att komma hem igen. Ja hem. Nu är nog Uppsala mitt hem ändå. Känns fortfarande lite skumt att säga det så.
You've seen me, I come and stand in every door.
You've seen me, I always leave with less than I had before.
You've seen me, but I can make you smile when the blood it hits the floor.
Tell me friend, can you ask for anything more?
Och vart fan är mitt capo?
Kommentarer
Postat av: Thom
Tjockfaen, träna lagom mycket så att man får svulla på helgerna; den svenska mentaliteten ;-)
Trackback
