Pilothastighet
Jag var redigt trött imorse. Det ska erkännas. Jag hade egentligen ingen lust att ta mig upp och sticka iväg till gymmet. Det ska också erkännas. Men jag gjorde det ändå, och är nästan en gnutta stolt över den bedriften. Okej, det är inte mycket att vara stolt över egentligen, men när vi väl kom dit så flöt det på. Kanske lite tyngre och långsammare än vanligt, och förmodligen kommer jag vara knappt rörlig imorgon. Men det får det vara värt. Måste sluta ta såna här break hela tiden; ge fan i att bli sjuka helt enkelt!
Sen var det tvättid (Jag vill införa trippelkonsonanter i svenskan! Vad fan är tvätt-id liksom? Ett träd?) och för en gångs skull var det ingen tvättmaskin som inte hoppade igång, ingen tvätt som luddade av sig som ett as, inga torktumlare som revs upp och jag möttes av en torr tvätt efter att torktumlaren hade varit igång. Dessutom låste jag inte ut mig. Tror det är första gången som tvätten går helt problemfritt. Vet inte om det är något positivt eller negativt, men en sak är säker. Det säger en del om mig och hushållssysslor. Inte direkt min sorts kopp te, så att säga.
Tomflaskorna som nu stått och varit fula i såväl mitt rum som i köket gicks det iväg med och panten kommer att läggas på välbehövligt toalettpapper!
Så nu har jag noll ork, och det behövs väl knappast någon ork heller. Fast jag måste erkänna att det knappast känns som att klockan bara är fyra. Snarare sent på kvällen. Så blir det nog ifall man går upp i tid på dagarna. Något jag kanske borde prova lite oftare. Men å andra sidan så är sova ju så fruktansvärt skönt.
Apropå ingenting! Så tycker jag att ni ska rannsaka ert musiksinne och ge "Pilot Speed - Into the West" en genomlyssning eller tre. Jag har den senaste dagen lyssnat på det fyra eller fem gånger, och det blir sannerligen bättre för varje genomlyssning. Låter lite som Coldplay blandat med U2, fast från Kanada, och med en hel del fart och melankoli. Min musik helt enkelt, även om den kanske skulle kunnat ses som lite för skränig. Men jag gillar't. Speciellt låten Alright som redan satt sig långt ner i hjärtroten. Texten, känslan, musikvideon och själva musiken. Det är magiskt, det säger jag er!
Sen var det tvättid (Jag vill införa trippelkonsonanter i svenskan! Vad fan är tvätt-id liksom? Ett träd?) och för en gångs skull var det ingen tvättmaskin som inte hoppade igång, ingen tvätt som luddade av sig som ett as, inga torktumlare som revs upp och jag möttes av en torr tvätt efter att torktumlaren hade varit igång. Dessutom låste jag inte ut mig. Tror det är första gången som tvätten går helt problemfritt. Vet inte om det är något positivt eller negativt, men en sak är säker. Det säger en del om mig och hushållssysslor. Inte direkt min sorts kopp te, så att säga.
Tomflaskorna som nu stått och varit fula i såväl mitt rum som i köket gicks det iväg med och panten kommer att läggas på välbehövligt toalettpapper!
Så nu har jag noll ork, och det behövs väl knappast någon ork heller. Fast jag måste erkänna att det knappast känns som att klockan bara är fyra. Snarare sent på kvällen. Så blir det nog ifall man går upp i tid på dagarna. Något jag kanske borde prova lite oftare. Men å andra sidan så är sova ju så fruktansvärt skönt.
Apropå ingenting! Så tycker jag att ni ska rannsaka ert musiksinne och ge "Pilot Speed - Into the West" en genomlyssning eller tre. Jag har den senaste dagen lyssnat på det fyra eller fem gånger, och det blir sannerligen bättre för varje genomlyssning. Låter lite som Coldplay blandat med U2, fast från Kanada, och med en hel del fart och melankoli. Min musik helt enkelt, även om den kanske skulle kunnat ses som lite för skränig. Men jag gillar't. Speciellt låten Alright som redan satt sig långt ner i hjärtroten. Texten, känslan, musikvideon och själva musiken. Det är magiskt, det säger jag er!
Kommentarer
Trackback
