Sommartider, hej, hej.
You make me...
Feel something like summertime,
top down and nothing but time.
The radio's on and you're by my side.
Feels something like summertime.
Sommarväder idag. Har njutit av det genom att titta på blivande studenter som blev grymt genomblöta. Kikat på allsång som kändes väldigt, väldigt annorlunda. Har legat i solen på en mjuk picknickfilt i gott sällskap och även hunnit med att duscha ett par, tre gånger. Som en sommardag borde vara alltså? Ungefär. Just nu sitter och och dricker ur en öl och väntar på att vi ska ta oss ut på stan, ikväll igen. Spännande att se hur mycket folk man känner ikväll då. Igår var det banne mig en hel del. Intressant att så många hälsar när de fått i sig lite alkohol, men annars är tysta, och inte vågar säga något.
Diskuterade det med Sara. Undra om det är rädslan över att den andra inte ska besvara hälsningen? Sådär svensk som man är, liksom. Tänk ifall denna personen inte hälsar tillbaka, hur ska man reagera då? Fast egentligen, hur hemskt är det att inte få en hälsning besvarad? Jag kan tänka mig en handfull saker som är tusen gånger värre utan att ens fundera. Nåväl. Feg och svensk. Tråkig stereotyp, som jag gör allt jag kan för att motarbeta! Hur det går? Bra fråga. Lite sneda blickar får man ibland i alla fall. Men det är väl som de säger.
All publicity is good publicity.
Feel something like summertime,
top down and nothing but time.
The radio's on and you're by my side.
Feels something like summertime.
Sommarväder idag. Har njutit av det genom att titta på blivande studenter som blev grymt genomblöta. Kikat på allsång som kändes väldigt, väldigt annorlunda. Har legat i solen på en mjuk picknickfilt i gott sällskap och även hunnit med att duscha ett par, tre gånger. Som en sommardag borde vara alltså? Ungefär. Just nu sitter och och dricker ur en öl och väntar på att vi ska ta oss ut på stan, ikväll igen. Spännande att se hur mycket folk man känner ikväll då. Igår var det banne mig en hel del. Intressant att så många hälsar när de fått i sig lite alkohol, men annars är tysta, och inte vågar säga något.
Diskuterade det med Sara. Undra om det är rädslan över att den andra inte ska besvara hälsningen? Sådär svensk som man är, liksom. Tänk ifall denna personen inte hälsar tillbaka, hur ska man reagera då? Fast egentligen, hur hemskt är det att inte få en hälsning besvarad? Jag kan tänka mig en handfull saker som är tusen gånger värre utan att ens fundera. Nåväl. Feg och svensk. Tråkig stereotyp, som jag gör allt jag kan för att motarbeta! Hur det går? Bra fråga. Lite sneda blickar får man ibland i alla fall. Men det är väl som de säger.
All publicity is good publicity.
Kommentarer
Trackback
