Fischer

En god natts sömn kan sannerligen göra gott. Även om man vaknar och inser att det spöregnar ute så är humöret sådär halvbra ändå.  Blev dock en smula panik när farsgubben kom hem för lunch och förväntade sig att soppan skulle vara värmd och klar, och jag hade glömt det helt. Vaken var jag, men soppan var kall, och stod på spisen och väntade. Nåväl, man kan inte alltid göra alla glada.

Honey now if I'm honest, I still don't know what love is.

Dyster musik fortsätter att flöda ur mina högtalare, utan att ha någon negativ effekt på mitt humör, utan snarare tvärtom. Får jag inte min dagliga dos av självmordspop så blir jag nog depressiv själv, för att försöka utjämna det. Jag vet inte varför, men dyster musik är den som fastnar hårdast när det kommer till mig. Kanske är det för att jämna ut mitt allt för positiva jag, eller så är det helt enkelt så att dystert är lika med vackert ifall det görs på rätt sätt. En låt som man kan relatera till i texten, med en musik som låter som en regnig septemberkväll. Finns det något mysigare? Det gör det säkert, men ni förstår min poäng.

Idag ska jag ta en vandring genom spöregnet ner till banken och beställa mig ett nytt Visa-kort. Det gamla har sett sina bästa dagar (nej, jag har inte slitit ut det genom att köpa saker, även om det banne mig vore något att skryta om) och har gått av på ett sätt jag inte trodde att kreditkort kunde. Sen tänkte jag faktiskt leta ett par jeans när jag ändå tagit mig ner. Har nämligen inte köpt ett par på flera månader, och de jag sista inhandlade gick sönder efter ett par veckor. Men de var billiga.