Sydstatsrock

Take your time, don't live too fast.
Troubles will come, and they will pass.
And be a simple kind of man,
be something you love and understand.

Gammal hårdrock är talande ibland. Gammal hårdrock från staterna, de sydliga staterna. Lynyrd Skynyrd. Ni vet, Sweet home Alabama eller möjligtvis Freebird. Tre ackord, upprepande tempo, men lättlyssnat. Och med en text som är tankvärd och som jag nämnde, talande. Tänker inte utveckla det mer än så. Det räcker gott och väl. Europe har, apropå ingenting också gjort ett helt gäng låtar som är riktigt bra. Måste läggas på minnet.

Nu ska datorn snart dödas. Sen är det dags för att börja läsa på Aldrig Fucka Upp. Bok nummer två i Jens Lapidus trilogi om den undre världen i Stockholm. Den ska tydligen vara en gnutta pretentiös, och inte riktigt nå dit bok nummer ett gjorde. Men vad bryr jag mig? Allt jag vill är att ha lite underhållning. Att skingra lite tankar och låta några andra ta denna plats. Dagen i sig har varit riktigt bra. Som bestämt sågs Sweeney Todd som enligt mig var underhållande men lite för blodig för sitt eget bästa, och inte riktigt lika bra som de två klassiker jag redan sett med Burton. Men man måste älska Depps rollprestation och absurditeten i handlingen. En riktigt bra film, om än inget jag tänker se igen den närmsta tiden.

Jag vill att Watchmen ska släppas på Blu-Ray. Jag vill se Inglorious Basterds, och jag vill ha världsfred. Vilket av dessa som slår in först får vi väl se. Godnatt världen.

Vad ser nån som du, hos en sån som jag?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0