Bitter och cynisk

Konsten att förstöra en dag med en timmes jobb.

Okej, att barn ibland har spring i benen och inte förstår bättre, det är en självklarhet. Samtidigt är jag också en människa med ett tålamod modell XL. Det hjälper inte när samma personer, gång på gång, vecka efter vecka, provar det till sitt yttersta. Utan kompromiss. Kanske, eller snarare antagligen, så är det ett tillkortakommande för mig som lärare. Antagligen är jag inte bra nog för uppgiften att tämja en skara vilddjur, och få dem att i stillsamhet räkna matte. Okej, så långt kan jag acceptera det. Men när ingenting hjälper, oavsett hur man behandlar dem, och andra vikarier berättar om samma upplevelser så blir i alla fall jag en smula fundersam.

De har ingen rätt att komma och förstöra min dag. De har ingen rätt att förstöra någons dag egentligen, men de som de förstör mest för när det kommer till kritan är ju sig själva. Deras framtid. Deras liv. Jag bävar inför dagen en högstadielärare ska försöka få dem att sitta still, lyssna och vara uppmärksamma i mer än trettio sekunder. För att inte tala om gymnasiet. Ibland blir jag bara så fruktansvärt besviken. Men det är klart. Det kan ju inte bara finnas bra dagar. Ibland är det tur att det finns färskpressad apelsin/ananasjuice. Den gör gott när livet i övrigt är ganska surt och bittert.

I believe the grass is no more greener on the other side.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0