Fischer

Ja, det är precis vad de kallar denna företeelsen. Dessa tyskar. Ptja, och andra tydligen också, men mest tyskarna, ifall du frågar mig. Dagens slut innebär också slutet på året, och slutet på det första årtiondet av 2000-talet. Tillbaka till 10-talet alltså. Men förväntar du dig att filmen ska återuppfinnas eller att folk ska börja gå runt i svartvita miljöer med cigaretter i långa munstycken så hoppas du nog för mycket. Ett andra första världskrig ska väl också gå att undvika, eller vad säger ni?

I övrigt så var 2009 året där:

• Jag antagligen tillbringade mest tid någonsin framför en dator, utan att spela egentligen ett enda spel.

• Usain Bolt sprang fortare än någon människa gjort tidigare, och inte bara en gång.

• Vi äntligen fick en vit jul igen, men julkänslan var som bortblåst ändå.

• Jag besökte Oktoberfestens huvudstad, dock inte i oktober. Det finns öl där resten av året också.

• Uppsala blev en hel del bekantare för min del: Märk väl, detta gäller bara ena sidan av ån.

• Jag insåg att jobbet på en skola faktiskt inte var så pjåkigt ändå, och sedan beslutade mig för att sluta.

• Jag längtade ifrån Köping mer än någonsin förut.

• Kompisskaran i Köping var större än den någonsin varit förut.

Sammanfattningsvis så känns väl 2009 som ett år i mängden. Knappast något höjdarår i de flesta avseenden, men ändå långt mycket bättre än året då jag tog studenten och sa hejdå till skolsystemet. Jag sa hej till skolsystemet på nytt och fick ett helt gäng riktigt bra vänner även i Uppsala! Inga depressioner på höstkanten, inga ledsna miner, utan en glad Fischer som dock pluggade alldeles för lite. Än så länge har det fungerat ganska bra dock, tentorna är avklarade, men mer än så är det då rakt inte. Det borde tänkas på till nästa år. Kanske borde skriva en sån där att "att tänka på"-lista också. Ja, det gör jag nog.

• Plugga!

• Tro på dig själv! (gäller alla människor, men inte minst mig)

• Se till att ha roligt på vägen!

• Våga drömma, och gör allt du kan för att förverkliga dessa drömmar.

• Njut av nuet. Oroa dig inte för framtiden, och sörj inte det förgångna. Utan ta tillvara på tiden vi har här och nu. Det är det enda vi verkligen har.

2009 var också året då jag insåg att min musiksmak på riktigt har gått från gammal, sunkig och en aning hård hårdrock till något betydligt mjukare. En gitarr, en röst, och en melankolisk text och jag är egentligen helt fast. En utveckling i fel håll? Jag vet inte, det känns som fuktansvärt jag i alla fall, och det är väl det viktigaste egentligen. Att musiken jag själv lyssnar på faktiskt är den jag vill lyssna på.

Låtar att minnas:

Simon Norrsveden - Innan du glömmer mig
Jay Brannan - Say It's Possible
Pilot Speed - Alright
Mumford & Sons - White Blank Page
Glen Hansard - Say It To Me Now
Melissa Horn - Lät du henne komma närmre
David Gray - Shine
Peter Jöback - Decembernatt
Joshua Radin - I'd Rather Be With You
Markus Krunegård - Samma nätter väntar alla
Xavier Naidoo - Brief

Det finns säkert 1000 saker till att skriva, men allt annat känns det som att min omgivning redan vet om, och då finns det ingen anledning att skriva ner dem här. Imorgon.. 2010.